Linda Wahlgren

I dag har det blivit en sväng in till stans centrala delar eftersom jag hade ett ärende på biblioteket, vilket bestod i att hämta en bok om dialekter som jag hade beställt. När detta ärende var överstökat var det fortfarande en knapp timme tills min taxi hem skulle infinna sig, så det jag gjorde var att gå bort till stadsparken och köpa årets första kulglass på Konfektasken. En tvåkulors med kokos och pistage blev det, yummie :) Därefter gick jag in i gallerian och tittade lite innan det var dags att bege sig hem. Eftersom jag redan har börjat läsa in mig på de aktuella sidorna i den bok jag lånade så tror jag att helgen blir ganska lugn :)

... eller snarare handledning, var det dags för i dag, och jag ska erkänna att det blev långt ifrån så "läskigt" som jag hade trott att det skulle bli. De ändringar jag behöver göra bestod faktiskt mest i omdisponeringar och tillförande av tabeller i stället för all den text jag har skrivit, för att underlätta för läsaren. Som det ser ut nu kommer jag lägga fram min uppsats i början av höstterminen.

Den gångna helgen blev en av de bästa på länge (mycket på grund av att jag kunde lägga skolarbetet åt sidan ...). I lördags förmiddag plockade Lisa upp mig redan vid halv tolv, trots att konfirmationen inte ägde rum förrän klockan två. Anledningen till att hon plockade upp mig redan nu var att hon skulle åka och hjälpa mamma med att förbereda inför festen, så då var det ju snällt av henne att plocka upp mig :) Efter någon timme hemma var det dags att bege sig till kyrkan där pappa och kusinerna från Göteborg mötte upp. Det första kusinernas pappa (mammas yngsta bror) sa när han såg mig var: "Hallå, bloggspecialisten!". Eeeh ... tack :) det är ju alltid kul när folk gillar det man skriver.

Under gudstjänsten spelade de sammanlagt elva konfirmanderna upp ett drama som utgick från Frälsarkransen (för er som kanske inte vet så är Frälsarkransen ett pärlband, uppfunnet av en pensionerad biskop från Linköping vid namn Martin Lönnebo, där varje pärla symboliserar olika saker. Förutom ett antal avlånga pärlor - de så kallade Tystnadspärlorna - innehåller kransen bland annat en gyllene pärla - Gudspärlan - och två röda pärlor - Kärlekspärlan och Offerpärlan, symboliserande kärleken jag ger och kärleken jag får.). Frälsarkransen är för övrigt en långt ifrån ny företeelse för mig eftersom en av mina kvinnliga vänner introducerade den för mig och några kompisar för snart fem år sedan  
  Det förekom både körsång  och solosång under gudstjänsten, bland annat sjöng Matilda tillsammans med Josefine Liljeblad, Leonard Cohens "Hallelujah", och Maja Toft sjöng Jill Johnsons "Kärleken är". Alla som uppträdde var mycket duktiga :) Efter att alla konfirmander hade blivit fotograferade uppe vid församlingshemmet bar det av hem för själva kalaset. Det serverades potatisgratäng, rökt fläskfile och sallad, yummie :) Till efterrätt blev det cheesecake och mina hembakta kakor, och tro det eller ej, jag hade faktiskt bakat inte bara en utan två sorter, dels schackrutor och dels mördegskringlor. Båda sorterna blev väldigt uppskattade. Dessutom fick ju Matilda öppna sina konfirmationspresenter, hon fick en del smycken och en JÄTTEFIN kandelaber samt en hårborste. Eftersom jag fyllde år för inte så länge sedan så fick jag presenter av Lisa. Det var dels en jätteförpackning Marianne (mintkarameller med chokladfyllning) och dels en ask chokladkonfekt av det där dyra slaget som man kanske köper en gång vartannat sekel. Jag ska erkänna att båda förpackningarna ännu är oöppnade...  Eftersom Lisa fyllde år i veckan hade jag köpt en förpackning blåbärste till henne (hon är inte samma kaffetyp som jag, eller åtminstone mer förtjust i te ...).

Grattis världens bästa mamma på födelsedagen!!!

Det är lätt att vakna på morgnarna nu är det är så ljust ute. Faktiskt så vaknade jag första gången redan vid sextiden i morse, vilket på  en helg är tidigt för att vara mig. I dag är det alltså dags för Matildas konfirmation med efterföljande fest hemma hos mamma, så när man har käkat frukost, duschat och tagit på sig finkläderna är det väl bara att vänta tills klockan blir tolv och Lisa dyker upp. Det ska bli kul att se alla igen :)

Eftersom det är dags för ett av mina inte särskilt många besök i Vejbystrand i morgon har dagen bland annat ägnats åt bakning. Det blir faktiskt ofta så när det är kalas inom familjen, att jag antingen får beställningar eller bakar på eget initiativ och i dag är det fråga om det senare. Det blev en klassiker kallad Schackrutor, vilket är mördeg som delas i två delar. Den ena delen smaksätts med vaniljsocker och den andra med kakao och sedan rullas delarna ut till längder och läggs först två och två intill varandra, och i ett lager ovanpå samma sak men med färgerna omvända så att det bildas ett schackmönster. Längden skärs sedan i skivor och gräddas i ugnen. Precis när jag skulle ta ut den ena plåten ringde mamma på dörren för att ge mig en av mina gamla pastellmålningar som hon hade fått inramad i en butik i stan. Målningen har tidigare tillhört morfar - han fick den i 70-årspresent för snart fem år sedan - och nu är det ju bra att den bara slipper stå någonstans och samla damm :)

Fick i veckan respons på det uppsatsmanus jag mailade in till handledaren, och tyvärr, får man väl säga, visade det sig att jag var tvungen att göra omdisponeringar för att det hela ska bli mer lättöverskådligt. Det sämsta man kan göra är att ta ett sådant besked alltför personligt. Det akademiska skrivandet ÄR svårt, och just på institutionen för nordiska språk i Lund är de VÄLDIGT strikta med hur uppsatstexter utformas - speciellt på denna höga nivå jag läser nu. Så jag har börjat arbeta med detta, träffen med handledaren är den 14 maj i Lund så då får vi se hur jag ska komma vidare. Har börjat fundera en del själv och även så att säga gått från tanke till handling genom att åtminstone försöka fixa ett mer överblickbart manus. Ska sanningen fram så var just detta att få tag i material det jag har haft minst bekymmer med i uppsatsprocessen, och någon gång ska det ju vara svårt också, jag vet att jag är långt ifrån den första student som upplever skrivande av C-uppsats som något väldigt svårt. Att man sen i övrigt har väldigt lätt att uttrycka sig i skrift är en annan sak eftersom det akademiska skrivandet är så speciellt som det är. Jag hoppas dock att jag fixar det NÅGON gång :/ Enligt handledaren har jag samlat in tillräckligt med material så jag får hoppas att det är ett avslutat kapitel.