Linda Wahlgren

Ikväll blir det fest hemma hos pappa eftersom han fyller år idag. Grattis till dig!

Var i Hembygdsparken i går kväll för att se folklustspelet "Nisses cykelakut i Haradal". Det handlade helt enkelt om livet på en cykelreparationsverkstad och publiken fick stifta bekantskap med en rad roliga karaktärer såsom den rädde kapten Larsson och den lite "rivigare" Lisa. Den sistnämnda gestaltades av Jenny Winstedt, 21 år gammal, som jag tidigare har hört sjunga på en del arrangemang i Ängelholm. Mycket bra. Ja, alla skådespelare gjorde bra insatser både vad gäller sång och agerande. Sångerna utgjordes av redan kända låtar som "9 to 5" och "Empty room" som fått helt nya texter. Framför allt var föreställningen väldigt rolig och det blev en hel del skratt för publiken.

När det är sommar får man som bekant räkna med att se ett och annat kryp lite varstans. Jag och Lisa har det gemensamt att vi är hiskligt rädda för spindlar. Vid ett tillfälle har jag sett en spindel (i miniformat men dock) i min lägenhet, och när man har sovrumsfönstret öppet på sommarkvällarna så kan en och annan harkrank (de hiskliga långbenta myggorna) komma inflygande. Följande utspelade sig igår hemma hos morsan.
  Det var, turligt nog, varmt och skönt väder och mamma hade satt igång grillen för att laga middag. Allihop - mamma, Lisa, Mira, Mikael, Matilda och Linus - befann sig på husets baksida så jag tänkte givetvis också gå ut - när plötsligt en gigantisk geting kommer insurrandes och sätter sig på ett av fönstren, bakom gardinen. Gissa lillebror Mickes min när han såg det äckliga krypet utifrån :P Det blev för honom att ta fram flugsmällan illa kvickt och döda den objudna hyresgästen. Lisa var modig nog att lägga ut en närbild av krypet på sin blogg, med en flaskkapsyl på samma bild så att man kunde jämföra storleken. Getingen var nästan större än kapsylen.

Idag passade jag på att åka ut till pappa och Cia en runda. Som vanligt var det trevligt, vi drack kaffe, pratade och dessutom bjöd de hem mig på onsdag eftersom pappa fyller år då. När jag precis hade kommit hem, betalat en bredbandsräkning, en räkning från Furuboda och skulle börja med lunchen ringde mamma och meddelade att hon och de tre yngsta syskonen skulle åka in till minneslunden för att sätta blommor eftersom Morfar skulle fyllt 74 år idag om han hade fått leva. Jag följde naturligtvis med dem.
  Det var mycket blommor i minneslunden men vi var de enda som besökte kyrkogården just då. Lisa hade varit dit tidigare på dagen och ställt dit en röd ros och lite brudslöja. På hennes bukett hängde ett kort där det bland annat stod: "Grattis på födelsedagen älskade Mofflan! (...) Vi saknar Dig varje dag!" Den bukett vi nu satte i minneslunden innehöll bland annat gula gerbera. Därefter följde jag med de andra hem för att äta middag. Lisa och Mira var naturligtvis också med och Lisa hade tagit med Miras lilla pool som fylldes med vatten så att hon kunde bada. Det var ingen tvekan om att hon gillade det. Efter middagen bestämde Lisa och jag oss för att ta halv åtta-bussen tillbaka till stan. Därför lämnade vi mammas hus strax efter klockan sju eftersom det är en ganska bra bit att gå hemifrån för att komma till den närmsta busshållplatsen.

... och igår gav jag mig på en kursbok från svenskkursens första termin, ´"How Languages are Learned". Som ni förstår av titeln är denna bok helt på engelska. Boken ingick i en fyraveckors (6 högskolepoäng med det nya systemet) delkurs med namnet "Språkinlärning och språkutveckling". Språkinlärning, framför allt bland barn, är något som det forskas mycket på - därav all engelskspråkig litteratur eftersom kommunikationen forskare emellan över hela världen sker på engelska. Att läsa den på detta sätt är framför allt ett sätt för mig att friska upp minnet eftersom jag, som jag har sagt tidigare, inte har läst svenska på denna nivå på två terminer.

Mitt skrivbord till dataskärmen har ändrat skepnad ett antal gånger genom att jag har lagt in åtskilliga bilder, bland annat egenhändigt ritade från Paint. Idag var det dags igen men denna gång rörde det sig om en bild från Furuboda sommaren 2006, föreställande mig när jag sjunger på lägrets talangjakt. Just denna bild ser hur bra ut som helst när jag tittar på den i bildspelet - men varje gång jag har lagt upp den som skrivbordsbakgrund har mitt huvud blivit kapat strax nedanför ögonen och dessutom syns bara halva benen. Detta är något jag har grunnat en del på, eftersom jag har lagt upp en del andra bilder från samma skiva, som skrivbordsbakgrund och resultatet då har blivit hur bra som helst. Om någon därute skulle ha tips på hur man får bilden att passa skrivbordet tar jag tacksamt emot dem.

Kollade precis in Lisas blogg och skrattade så att jag grät åt det senast postade inlägget. Det rörde sig om ett tiosekunders filmklipp på Mira, nu exakt sju månader gammal, som hoppar hoppgunga - och tro det eller ej men hon har faktiskt börjat prata lite. I detta klipp sa hon nämligen "mamma" hela tiden :D

... pågår nu ganska ofta hos mig eftersom jag har kvar alla kursböcker i svenska. Eftersom jag inte har läst högskolesvenska på två terminer är det ju bra om man ändå kommer väl förberedd. Så igår satt jag och läste kursböcker och en gammal (från 2005) C-uppsats i svenska, som handlar om hur två snabbmatskedjor anpassar sina texter. Med risk för att citera mig själv kan jag säga att detta arbete inte är slut. Uppsatsen är dessutom väldigt intressant vilket gör att jag ofta återgår till den när jag inte har annat för mig. Har för övrigt, på min Facebook-sida, fått en kommentar av en kvinnlig bekant i Linköping som gratulerade till att jag kom in på kursen jag hade sökt. (Denna kvinna, som är några år äldre än jag, tog sin examen i medicinsk biologi våren 2002 från Linköpings universitet. Eftersom vi inte har setts sedan sommaren 2002 var det extra roligt att hon var först bland mina icke-släktingar att gratulera.)

PS. Lisa: Nej, jag har inte slutat blogga bara för att jag är med på Facebook ;)

Har fått Faith Hills låt "Cry" på hjärnan. Den har varit en av mina absoluta favoriter sedan jag köpte samlingsskivan "Absolute Romance", där denna låt ingår, för drygt ett år sedan. (Har dessutom framfört den inför publik vid ett tillfälle sommaren 2007.) Så nu sitter man framför datorn och SJUNGER samtidigt som man skriver inlägg. Lätt att koncentrera sig då, eller? Jag har märkt att det hjälper (åtminstone för mig) om jag sjunger någon annan låt jättefalskt. Så jag tänker helt enkelt testa om det blir så den här gången också.

Kände för att kolla min mail IGEN och noterade att en kvinnlig bekant i Linköping accepterat min vänförfrågan.

När jag idag kollade min mail noterade jag att två nya personer bekräftat min vänförfrågan. Det rörde sig dels om en tjej från Enköping, Therese Wilhelmsson som är ett år yngre än jag, och dels - ja, jag blev förvånad över detta men den andra personen som addat mig var faktiskt Calle Lösnitz (!), en av Sveriges mest begåvade schlagerkompositörer ever! Nu är det fortfarande en del personer jag väntar på bekräftelse från, så det är väl bara att ha tålamod :)

Nu har jag ÄNTLIGEN blivit medlem på Facebook och har dessutom fått mail både från Lisa och från en av hennes före detta klasskamrater som båda har lagt till mig i vänlistan. Jag har dessutom skickat vänförfrågningar till en del vänner och bekanta - men detta arbete är inte slut ännu, jag har fortfarande en del att lägga till. Har genom en kvinnlig bekant fått reda på vilka enorma fördelar det finns med Facebook, bland annat att man kan skriva i sina vänners gästböcker.

Idag var det sista dagen på Solskenslägret och därmed dags att skiljas från alla gamla och nya vänner. Även om det naturligtvis var väldigt sorgligt så var jag faktiskt mindre ledsen i år än förra året. Min taxi kom i tid, resan hem gick bra och nu sitter jag hemma vid min dator och skriver. Har slängt in en massa tvätt i tvättmaskinen och torktumlaren och funderar på att ringa mamma när detta inlägg är skrivet.

Igår var det alltså Solskenslägrets finalkväll med det obligatoriska lägerbålet som ägde rum i den så kallade Friluftsaulan uppe i skogen. Programmet för lägerbålet innehåller varje år en hel del, in i det sista, hemliga nummer som ledarna står bakom. Denna gång innehöll programmet bland annat intervjuer av ett lite udda slag. En av lägerledarna intervjuade nämligen en ledare i taget - men den ledare som blev intervjuad var utklädd till en annan ledare och vi i publiken fick genom de ledtrådar som gavs i intervjun (ledarens hemort, intressen och så vidare) gissa oss till vilken ledare det rörde sig om. (Ledare A intervjuade alltså ledare B som i sin tur var förklädd till ledare C.) Det blev en hel del skratt under detta moment.

Efter programmet i Friluftsaulan gick vi tillbaka till Furuboda där det serverades grillad korv med bröd utanför matsalen. Därefter flyttade vi inomhus för att inta efterrätten i form av jordgubbar och grädde. Efter en del mingel meddelade en lägerledare att det återigen var dags att sätta på karaokemaskinen, och de som ville kunde gå till aulan där det arrangerades disco. Jag tillhörde dem som valde att sjunga karaoke - alla andra som ställde upp var väldigt duktiga - och jag var faktiskt uppe på scenen inte bara en utan två gånger. Första gången gav jag mig på något så svårt som Carolas "Evighet", vilket dock publiken verkade gilla. Har aldrig sjungit den inför publik innan. Andra gången jag var uppe på scenen var det i sällskap med lägerledaren Mattias Engström som behövde en duettpartner till Ted Gärdestads "Jag vill ha en egen måne". Att jag ställde upp beror delvis på att jag tycker att Mattias har en mycket bra sångröst. Karaokesjungandet avslutades med att Micke F sjöng Björn Afzelius "Tusen bitar", vilket var ... ja, det syntes ju att han hade kul på scenen åtminstone. Innan framförandet erkände han dessutom att han var "väl medveten om att han inte har världens bästa sångröst", men jag tycker att det var modigt av honom att våga ställa sig på scenen och sjunga. Efter karaokestunden bar det av till aulan där vi dansade ända tills efter klockan tolv på natten.

I går var det alltså äntligen dags för Talang 2008. Vi var fjorton stycken anmälda bidrag, de flesta mimade till inspelad musik och förutom det var det en deltagare som spelade trummor och dessutom tre stycken (däribland jag) som sjöng. Det hade sagts tidigare under lägret att Bert Karlsson skulle sitta i juryn. Så var också fallet - även om han påminde misstänkt mycket om lägerledaren Johan Thorsell. I juryn satt naturligtvis även "Tobbe Trollkarl" (eller Mikael Fredriksson som han heter i vanliga fall) samt "Sofia Wistam" (som gestaltades av Mikael Andersson). Kvällen inleddes med att konferenciererna Sara Andersson, Linn Halderot och Ulrika Bengtsson sjöng kvällens signaturmelodi, varefter programmet drog igång. Jag var nummer fyra i startfältet och uppträdde efter Emma Jönsson (som till skillnad från mig var en av de fem som gick vidare till finalomgången). Eftersom jag tycker att hon sjunger jättebra och att hennes uppträdande som helhet också var toppen kändes det lite sådär att gå upp på scenen, men när jag väl stod där var den känslan helt borta, att göra mitt bästa var allt jag tänkte på. När det var över kände jag bara att jag var väldigt nöjd med mitt framförande, vilket även lägerledaren Cecilia Olsson, som ackompanjerade mig, verkade vara. (Att hon gjorde "tummen upp" för mig när vi strax innan pausunderhållningen sprang på varandra, säger väl allt :) ) Låten jag hade valt var "Pojken och brevet", en mycket vacker visa som Carl Lösnitz, tillsammans med en norsk schlagerkompositör vid namn Arnstein Roch Överland, skrev till Paul Skoog för fem år sedan. En mycket bra låt som originalartisten gör bra, men jag valde den framför allt för att den passar jättebra till min sångröst. (Gillar dessutom textens ideationella struktur (= fackuttryck inom textanalys), men det är en annan sak som jag inte kommer att närmare gå in på här.) Trots att jag har lyssnat på - och sjungit - denna låt ett antal gånger så gillar jag den fortfarande, även om jag har fått en hel del nya favoritlåtar sedan första gången jag hörde just denna låt. Den handlar om en pojke som hittar en flaskpost innehållande ett brev skrivet av en flicka, och sedan åker iväg med sin segelbåt för att söka upp henne. Efter att mitt bidrag var framfört var det dags att höra juryns utlåtande - och det var precis som jag trodde, att jurymedlemmarna hade varsin lapp med en grön bock på ena sidan och ett rött kryss på den andra. Det var ett par deltagare som fick rött kryss av någon jurymedlem - men jag fick grönt av samtliga. Eftersom jag fattade att detta med kryss var planerat - för spänningens skull - så hade jag inte blivit jättearg om jag var en av de som tilldelades det. Så här efteråt kan jag väl säga att jag hade gjort som det står i en av Carl Lösnitz' gamla låtar - tagit det "med ro" - om jag skulle få kryss av någon jurymedlem. (Stackars "Bert Karlsson" fick, precis som i originalprogrammet i TV, utstå burop från publiken vid de tillfällen då han tilldelade en deltagare rött kryss - och i matsalen efteråt var det tyvärr samma sak. Vid ett tillfälle under talangjakten, när juryn skulle ge sitt utlåtande till en deltagare och "Bert" tilldelade honom ett kryss, var det någon som skrek "Bert är en fjärt!" varpå "Tobbe Trollkarl" ansåg att "Detta var det smartaste någon i publiken har sagt!" och gav en grön bock till samma deltagare.) Juryn hade dock inte all makt utan publiken hjälpte till att utse fem stycken nummer som gick vidare till finalen.

Efter att alla hade framfört sina bidrag tog pausunderhållningen vid. Det blev ett medley med bland annat Helen Sjöholms "Du är min man". Lägerledaren Sara Andersson (som är 13 år gammal och fyller 14 i oktober) var en av dem som stod för sången. Hon sjunger otroligt bra. Därefter var det dags att kalla upp de fem finalisterna på scenen. Bland dessa fanns bland andra Norrlandsgänget (Joakim Sandström, Axel Bengtén, Rikhard Lavonen och Elsa Bergbom) med rocklåten "Poison" samt Emma Jönsson med den egenskrivna låten "Till min syster". Sedan stod det klart att vinnarna var Norrlandsgänget. Jag blev ärligt talat lite besviken att jag inte gick vidare och är det fortfarande när detta skrivs :( men tyckte som sagt ändå att jag hade gjort bra ifrån mig. Fick senare höra av ledaren Johan Thorsell att han tyckte att jag hade skött mig alldeles förträffligt.

Har även idag fyllt i det tråkiga frågeformuläret (utvärderingen) som i slutet av varje läger på Furuboda fylls i av lägerdeltagare och assistenter. Det är frågor med alternativ som kryssas för, gällande vad man har tyckt om lägret och dess olika delar. Till sist fick vi även information att  Solskensläger 1, Solskensläger 2 samt Familjelägret kommer att ligga på andra tidpunkter nästa år (bland annat arrangeras Solskensläger 1 senare än vad som tidigare har gjorts). Om lägret arrangeras senare på sommaren blir det nämligen inte så att Furuboda måste fixa fram lika många sommarvikarier som det har varit tidigare år utan de deltagare som behöver assistans med grundläggande behov kan då få denna hjälp av dem som är fast anställda på Furuboda. (Det är väl kanske inte heller alldeles lätt år efter år att ordna sommarvikarier). Solskensläger 2 kommer nästa år att äga rum mellan 23 juni och 1 juli. Efter Solskensläger 2 kommer Familjelägret (som tidigare år har legat alldeles i slutet av juli, efter Solskensläger 1 och 2), som 2009 äger rum mellan 2 och 9 juli, och först därefter kommer alltså Solskensläger 1, som arrangeras mellan 26 juli och 4 augusti. 

Jag stötte även på Paul Skoog i matsalen vid frukosten i morse. Jag hade inte talat om för honom att jag skulle sjunga en av hans låtar på lägrets talangjakt, men eftersom han har synts på Furuboda vid minst ett par tillfällen under lägret så kanske han har gått förbi det inglasade utrymmet (kallat "bryggan") vid huvudbyggnaden någon gång och då av nyfikenhet eller något annat "sneglat" på anmälningslistan till talangjakten. Därför blev jag aningen förvånad när han frågade mig om det gick "bra i går kväll?". När jag sa att jag tyckte det hade gått bra och att såväl publiken som juryn tyckte samma sak, sa Paul att han gissade att jag sjöng en av hans låtar - vilket ju var sant. Först trodde jag ju inte att han hade en aning (eller lite kanske) om vad som försiggick på lägret. Det känns sorgligt att vi alla åker hem i morgon, men vi har ju också en hel del fina och roliga minnen med oss härifrån. (Har via Aftonbladet fått veta att busstrafiken i Skåne på grund av strejk kommer att stoppas i x antal dagar tisdagen den 15 juli, så om jag känner för att besöka mina föräldrar får jag väl göra det i helgen.)

Dagens citat (eller snarare gårdagens) kommer att utgöras av delar av det utlåtande jag fick från juryn och är således tredelat: "Du har ju valt en låt som har en väldigt vacker text och också en vacker melodi" (Sofia Wistam/Micke A), "Du klarade de höga tonerna galant" (Tobbe Trollkarl/Micke F), "Jag tror att det här kan bli något" (Bert Karlsson/Johan Thorsell).

Hittills har detta varit en helt ordinär lägerdag. På musiken i förmiddags sjöng vi naturligtvis olika sånger och lekte även "Så ska det låta". Jag ingick i det blå laget och vi var faktiskt de som vann - dock är detta naturligtvis enbart på lek och inte blodigt allvar. Just denna lek har lekts vid något tillfälle under varje år jag har deltagit i Solskenslägrets musikgrupp (det vill säga elva gånger ^^ ...) Om jag ska vara ärlig så tror jag att stämningen kommer vara aningen mer tävlingsinriktad ikväll eftersom det är dags för lägrets talangjakt. Repetitionstider för de olika bidragen finns uppsatta vid "bryggan" - ett inglasat utrymme i huvudbyggnaden, med utsikt mot aulan, utescenen och skolans nyare undervisningslokaler. Repetitionerna pågår hela eftermiddagen och klockan två är det min tur att öva. Tror att det kommer att gå bra, som jag sa i ett tidigare inlägg så känner jag mig säker med den låten. Har fått veta att Micke Fredriksson, en av lägerledarna, kommer att, som han sa till mig, "ha en mycket betydelsefull roll vid talangjakten". Jag förstod direkt vad han menade - eller rättare sagt så har jag, och även en hel del lägerdeltagare och assistenter, en hel del teorier om vad denna "stora roll" kan tänkas vara. Mer än så säger jag inte just nu utan återkommer med uppdateringar antingen senare ikväll eller någon gång i morgon.

Dagens citat återkommer, har tänkt att ha mitt utlåtande från juryn som citat när jag uppdaterar er om hur talangjakten förlöpte.

Jag måste erkänna det: Jag gillar vissa former av teamwork. Det var precis teamwork - dock för nöjes skull och inget annat - som det var frågan om idag när lägrets temadag stod på schemat. Eftersom aktiviteterna varade ända från halv elvatiden på förmiddagen fram till kvällsmaten  innebar detta att både intressegrupper och Solskenstimme uteblev denna dag. Å andra sidan blev temadagen som helhet  väldigt lyckad, vilket inte bara beror på ... ja, mer om det nedan.

I strålande solsken samlades alla sex länder - Senegal, Surinam, Saint Lucia, Spanien, Samoa och Oman - var för sig i sina grupper för att sedan gå mot "arenan" vid Konferensgården. Lägerledaren Micke Andersson var - som fallet har varit under de läger-OS där jag har deltagit - invigningsceremonins "konferencier". Efter det inledande talet var det dags för ett moment där man skulle känna igen sitt eget lands nationalsång som spelades upp i högtalaren. Jag känner inte till någon av de nämnda ländernas nationalsång men lag Surinamn lyckades trots detta få alla rätt på detta moment. Därefter drog tävlingarnma igång. Att sammanlagt sex stycken moment ingick innebar att varje land gjorde tre moment före och lika många moment efter lunch. De tävlingar som ingick var bland annat rullstolskörning mellan koner (denna aktivitet utfördes i blindo - man fick en bindel för ögonen) samt kulstötning. En av lägerledarna är en mycket skicklig bordtennisspelare, varför en av stationerna ägde rum i sporthallen där det gällde att en lägerdeltagare åt gången skulle försöka vinna över honom. För att det skulle bli mer rättvist fick lägerdeltagaren tre poäng och ledaren en poäng för varje vunnen boll. Denna station klarade många länder bra om jag har fattat det rätt och vi i lag Surinam lyckades också samla en del poäng.

Efter att även eftermiddagens stationer var avklarade var det dock inte slut på dagen. Medan poängen räknades ihop för att en vinnare skulle kunna utses, pågick stafettävlingar av olika slag på ängen vid Konferensgården. När det sedan var dags att kora en vinnare låg spänningen i luften. Efter en stunds nervös väntan stod det klart att årets vinnare i Furubodas läger-OS var ... LAG SURINAM!!! Alla deltagare fick dock belöning i form av varsin medalj och denna dag blir alldeles säkert ett trevligt minne även för dem som inte tog första platsen.

Jo, det var väl en sak till - en händelse som även den utspelade sig idag. Lägerledaren Mikael Fredriksson "haffade" mig utanför huvudbyggnaden och sa att han var imponerad av min sångröst efter karaokekvällen - vilket jag ju blev jätteglad att höra. Han blev inte det minsta förvånad när jag berättade att jag hade tagit sånglektioner både under och efter gymnasiet. För att skämta lite frågade jag om han kunde gissa vilket betyg jag fick i sång i gymnasiet (när detta var mitt biinstrument) och han chansade på att jag fick "högsta betyg" - alltså MVG, vilket är sant även om det var en gåta för mig på den tiden eftersom jag hade förväntat mig ett VG ;)

Dagens citat: "Drick mer grönt te, det är bra för hälsan!" (Detta sa en lägerdeltagare - han jag dansade tryckare med på lägrets disco - vid dagens frukost till en annan deltagare.)

Gårdagskvällen blev, precis som jag trott, mycket trevlig. Det började klockan sex i matsalen vilket innebar att vi hade en hel timmes paus efter dagens Solskenstimme. Det serverades hemlagad, MYCKET god pizza. För att det hela skulle bli mer hanterligt serverades pizzan i fyrkanter. De sorter som fanns att välja mellan var kebabpizza, köttfärspizza och kycklingpizza samt vegetarisk pizza. Till det serverades naturligtvis vitkålssallad. Jag brukar vanligtvis (oftast) inte dricka läsk men gjorde ett undantag den här kvällen. Efter middagen tog karaokesjungandet vid, och jag var naturligtvis en av dem som passade på att skriva upp sig på den anmälningslista som fanns framme vid scenen i matsalen. Det var hur länge som helst sedan jag sist sjöng karaoke, och denna gång föll valet på Carolas "När löven faller". (Att sjunga den låten var ett sätt för mig att hedra morfar.) Alla som ställde upp var mycket duktiga, och trots att jag själv aldrig brukar vara blyg för att uppträda så tror jag faktiskt att det krävs mod för att göra det. Efter karaokesjungandet bar det av till aulan där vi dansade hela kvällen. Bland annat passade jag på att dansa tryckare med en kille som även han var lägerdeltagare - vi har känt varandra i flera år och har hunnit bli riktigt bra kompisar. Det var trångt i aulan eftersom det var så många som ville dansa men det gick bra ändå. Denna trevliga kväll gjorde förhoppningsvis att vi alla sov gott inatt ;)

Dagens citat: "Jag har kommit på en grej du kan göra på talangjakten - du kan sjunga Helen Sjöholms 'Du är min man'!" (Detta sades vid frukosten i morse av en av lägrets volontärer. Och jo - det hade jag kanske kunnat. Jag har nämligen en skiva där den låten ingår men har den tyvärr inte med mig. Hade jag haft det hade det ju varit lättare att framföra låten)

Dags för en extra uppdatering vilket innebär att detta blir dagens andra inlägg ;)

Rubriken på detta inlägg är titeln på den låt jag sjöng på dagens Solskenstimme. För ovanlighetens skull sjöng jag till CD-bakgrund - vid mina tidigare uppträdanden på Furuboda  har jag oftast sjungit till instrumentalackompanjemang. Hur som helst tyckte jag att uppträdandet gick bra vilket även publiken verkade tycka. Låten jag framförde är inspelad av Paul Skoog och skriven av Carl Lösnitz (om ni vill veta mer kan ni läsa ett tidigare inlägg med titeln "Carl Lösnitz" - kolla under kategorin "Musikaliskt"). Det rör sig om en visa/halvtempoballad som beskriver fenomenet att Furuboda är en plats där det är lätt att få vänner/knyta nya kontakter. (Jag anser att det ibland kan vara svårt att definiera olika musikaliska genrer. Jag håller därför med om en sak som Carl Lösnitz och en av hans låtskrivarkolleger sa i en intervju för en del år sedan - att vissa genrer lätt integreras med varandra.) Själva budskapet är dock inte den viktigaste orsaken till att jag valde att framföra just den låten inför publik - den är nämligen också väldigt vacker både vad gäller text och melodi. För cirka tio minuter sedan fick jag en kommentar av en av lägrets volontärer att jag hade gjort mycket bra ifrån mig vid uppträdandet - vilket jag ju blev glad för. ("Det var en otroligt fin låt du hade valt och du SJUNGER JU så himla BRA dessutom!") Detta resulterade i att vi började snacka om Carl Lösnitz' enorma talang när det gäller att skriva fina texter och melodier - en talang som för övrigt Paul Skoog även besitter.

Vid besök på Furuboda brukar det normalt inte vara tid att blogga så här dags på dagen. I vanliga fall börjar nämligen middagen vid fem på kvällen, men just idag är den sammanvävd med dagens kvällsprogram, som består i att vi först äter pizza varefter disco- och karaokekvällen tar vid. Detta innebär att middagen börjar först klockan sex. Ser fram emot en förhoppningsvis mycket spännande och rolig kväll tillsammans med "gänget".

... och idag är det 3 månader sedan Morfar gick bort :(

Har ganska nyligen, närmare bestämt i går kväll, fått reda på att sannolikheten är stor att jag får sjunga till pianoackompanjemang på talangjakten på tisdag kväll. I morse lämnade jag därför skivan där låten ingår, till Cecilia, en av lägerledarna. Detta kommer att bli hur bra som helst, tror jag - framför allt eftersom det rör sig om en låt jag känner mig väldigt säker med. I dag ska jag dessutom sjunga på Solskenstimmen - ett slags evenemang med bland annat lekar, allsång och uppträdanden som äger rum mellan klockan fyra och fem på eftermiddagen de flesta dagar på lägret (temadagar, ankomst- och hemresedag undantagna), men det rör sig då om sång till den skiva där låten ingår vilket ju kan vara bra det också.

Igår hade vi tjej- och killkväll vilket innebar att alla lägrets killar var i aulan medan vi tjejer körde vårt program i sporthallen. Programmet innehöll bland annat en lek där man skulle ta ställning till olika saker och sedan ställa sig på olika platser i rummet beroende på vad man tyckte. Det var frågor som: "Är det bra eller dåligt att vara kär?" och "Måste man vara kär i någon av det motsatta könet eller kan man bara vara kompisar?" Jag avstår från att tala om vad jag anser i dessa frågor - men de bloggläsare som vill får gärna fundera själva på vad de tycker ;)

Dagens citat: "Kan inte du och jag sjunga duett på talangjakten Linda? Vi kan sjunga 'Skönheten och Odjuret' så får du bestämma vem du ska vara!" (Detta är pinsamt men det var faktiskt pappan till en av lägerledarna som sa detta till mig vid frukosten. Jag tog det bara som ett skämt - trots att jag inte tyckte det var det minsta roligt. Och ja, jag tackade NEJ till det. På förra årets talangjakt sjöng jag dessutom den låten på engelska - "Beauty and the Beast" - och tog förstaplatsen för att bland annat ha "visat hela mitt register", som det hette i juryns motivering.)

Har inte så mycket att berätta just nu men kan tala om att jag nu äger två nya pikétröjor varav en vit och en svart. Dessa tillhör de souvenirer - böcker och annat - som finns att köpa i Furubodas reception och det är alltså där jag har gjort dessa fynd. Paul Skoog, som jag har berättat om i ett tidigare inlägg (se "Carl Lösnitz") och som är äldsta sonen till Furubodas grundare, har spelat in en rad CD-skivor och kassetter av vilka några finns att köpa i receptionen. På lägrets talangjakt nu på tisdag kväll ska jag sjunga en av låtarna som Paul Skoog spelade in för ett antal år sedan. Detta med att sjunga leder oss raskt in på följande.

Dagens citat: "Linda, på musiken sedan så tar du de svenska låtarna och jag tar de rumänska (följt av ett j-a skratt)" (Denna episod utspelade sig strax efter dagens frukost och det var en av lägerdeltagarna som sa detta till mig - och jo, han gillar min sångröst vilket kan bli aningen jobbigt ibland.)

Då var vi inne på lägrets tredje dag som började med frukost och därefter fortsatte rundvandringen på de olika "intressegrupperna". Nästan varje förmiddag fram till och med den 9 juli kommer att ägnas åt dessa grupper, där man träffas mellan 10:30 och 12:30. De grupper som finns att välja mellan är:

* Oh Så det låter (musik)
* OSensurerat (har aldrig sett denna stavning innan men det handlar i alla fall om media, bland annat kommer en blogg för Solskenslägret att upprättas)
* Olika Sporter (idrott)¨
* Olika Sorters skapande (hantverk mm)
* Out i Skogen (aktiviteter utomhus såsom att hälsa på djuren i minifarmen)

Och ja ... ni som tror att jag kommer välja musik har slagit spiken i huvudet ;) Som ni ser har alla grupper namn med initialerna OS, vilket förstås anspelar på lägrets tema. Nu i eftermiddag är det visst något tema kallat "Geocaching" på gång, det börjar klockan två så därför ska jag knata så fort detta inlägg är skrivet.
  Längtar för övrigt lite till på tisdag ;) Jag tror att eftersom den dagens kvällsevenemang i år kommer att följa "Talang"-konceptet från TV4, istället för som tidigare "Sikta Mot Stjärnorna"-konceptet, så kanske de ledare som ingår i juryn kommer att ha varsin lapp med en grön bock ritad på ena sidan och ett rött kryss på andra sidan, och visa upp den valda symbolen när de har givit sitt utlåtande ... Den som lever får se.

Fick dessutom veta en rolig nyhet i förmiddags. Det verkar som att en av mina kvinnliga bekanta, som tidigare har varit lägerledare på Furuboda, fick tvillingar för inte så länge sedan. Detta hade jag ingen aning om, men eftersom denna kvinna bor i samma stad som jag så kanske ovannämnda nyhet delvis förklarar varför det var så länge sedan vi stötte på varandra på stan - det har hänt då och då. Hur som helst är det ju jätteroligt, det blev alltså hennes andra och tredje barn på en gång eftersom hon även har en dotter som föddes i augusti 2004.

Dagens citat: "Nu börjar jag fatta det här!" (En av lägerledarna som tycker att det är en något krånglig tabell som visar var på området olika lägerdeltagare bor.)