Linda Wahlgren

... som lyckligtvis var falskt. Jag hade precis hunnit packa ihop mina tillhörigheter när larmet gick. Jag tog mig snabbt ut genom den närbelägna nödutgången och var snart framme vid Björkebos entré där personalen jag träffade på berättade att larmet var falskt. Gårdagens förmiddag började med att några av oss efter frukost tog en promenad ner till havet under Jörgens ledning. Det var faktiskt första gången jag besökte havet under ett nyårsläger på Furuboda. Givetvis var det ingen av oss i gruppen som badade :) Gårdagens kvällsprogram började med att hela lägergänget samlades klockan sju vid simhallen för att gå en av marschaller uppplyst runda i skogen. På en av de stationer som fanns längs vägen gällde det att gissa om nästa spelkort hade högre eller lägre valör än det föregående. När vi hade gått rundan i skogen begav vi oas allihop till aulan där det var lägerbål. Under programmet fick vi bland annat se ledaren Elin som programvärden Malou intervjua skådespelaren Mikael Persbrandt (som påminde misstänkt mycket om deltagaren Dominik). När jag skriver detta är det snart dags för lägeravslutning i aulan. Cirka halv två kommer min taxi. Det blir i vanlig ordning sorgligt att lämna alla vänner men jag hoppas verkligen att jag kommer med på Solskensvecka 2 i sommar, dit jag skickade in ansökan för några veckor sedan.

... under programpunkten ”Öppen Scen” som precis har gått av stapeln i Furubodas aula. Jag var nöjd med uppträdandet trots en mindre blackout i andra versens inledningsstrof. När jag berättade om det för Jörgen sa han bara: ”Jaha, men jag tycker att framträdandet gick väldigt bra!” Det visade sig att även Jörgen under vårt framträdande hade drabbats av en mindre blackout som för honom visade sig i att det var vissa ackord han glömde. Sången jag sjöng har text och musik av Jörgens halvsyskons mamma Lydia Lithell så framträdandet inleddes med att jag spontanintervjuade Jörgen om vem denna Lydia var. Nu närmar sig klockan elva så om cirka en timme är det dags att skjuta raketer. I morgon förmiddag efter frukost ska jag och några andra deltagare promenera till havet - jag tar givetvis elmopeden.

... pågår i detta nu på Furuboda och vi har avnjutit trerättersmenyns två första inslag, vilket innebär pastrami och sallad till förrätt samt ryggbiff med svamp, sparris och rostad potatis till huvudrätt. I detta nu demonstrerar två av lägerledarna sin ”partyväska” innehållande diverse roliga grejer. Snart är det dags att förflytta sig till aulan där en del av lägerdeltagarna ska visa upp den revy de arbetade med i förmiddags. I aulan kommer också diverse andra uppträdanden att äga rum. Programinslaget ”Öppen Scen” har nu också startat med att Sophia Isaksson sjöng ”De gamla”, en vacker låt som var helt okänd för mig. Om en stund är det dags även för mig att sjunga och jag hoppas att det ska gå bra.

... är en av de saker jag har haft för mig under eftermiddagen och det har gått bra så jag ser fram emot att framföra låten ikväll. Det kommer dessutom att bli så att jag och Jörgen sjunger låtens refräng som duett vilket är en idé jag fick precis innan vi skulle öva. Jörgen tyckte att mitt förslag var bra så det kommer att genomföras :) Efter övningen av ”Jag har valt att göra sällskap” hann vi också med att ”utom tävlan” och för att Jörgen ville det, sjunga ”Det enda jag vet” som även den är skriven av Lydia Lithell. När jag skriver detta har jag och ett gäng andra just gjort festfint i Furubodas restaurang. Snart är det dags att gå och byta om till finkläder och därefter samlas vi i matsalen för välkomstdrink, marshmallows och cakepops och därefter trerättersmiddag och diverse roligheter.

Hej vänner! Tidigt igår eftermiddag anlände jag till Furuboda Folkhögskola för några dagars nyårsfirande. Det var jättekul att vara på plats igen och återse alla vänner. Flera av de ledare som var ansvariga för Solskensvecka 2 i somras fick vi återse nu till nyår. Nyårslägret arrangeras i år för åttonde året i rad men de enda ledare som har varit med på varje nyårsläger år Jörgen och Veronica Lithell. Lägret invigdes vid fyratiden i aulan och under den tiden fick vi bland annat veta en massa olika saker om ledarna. Vi delades in i lag och varje lag fick en pappersbunt bestående av porträttfotografer på lägerledarna. Under lekens gång gällde det att besvara frågor om vem som bodde var och vad en viss ledare käkade till frukost idag. Efter invigningen var det dags för middag och lite senare begav vi oss till aulan på nytt, denna gång för att delta i kvällsaktiviteten som bestod i namnbingo. Det gick ut på att varje deltagare, ledare och assistent fick ett papper där ett antal olika påståenden var inordnade i rutor. Det gällde att gå runt och fråga folk exempelvis ”Är du gift?” varpå personen skrev sitt namn i rutan med rätt påstående. Om man lyckades fylla en hel vågrät eller lodrät rad innebar det att man hade fått bingo. Lite senare på kvällen kunde de som ville delta i riktigt bingo i matsalen. Jag begav mig dit men vann tyvärr inte denna gången. Vi som spelade hade i alla fall väldigt roligt. När jag skriver detta sitter jag i Ateljén med ett gäng vänner och gör fina dekorationer till kvällens fest. Man har även kunnat välja mellan att bege sig till aulan och syssla med musik eller att baka i träningsköket. I eftermiddag är det dags för ytterligare stationer och då kommer jag tillsammans med ett gäng andra att göra festfint i restaurangen. Jag tillhör även dem som kommer att uppträda på ”Öppen Scen” så nu i eftermiddag blir det att repetera tillsammans med Jörgen. Jag kommer att sjunga Lydia Lithells sång ”Jag har valt att göra sällskap”. Mer info kommer :)

… vill bara tala om att jag tidigare i veckan fick besked om att jag för tredje året i rad kommit med på Furubodas nyårsläger! I vanlig ordning beger jag mig till Furuboda den 30 december för att åter infinna mig i Ängelholm den 2 januari. Jag vet ännu inte vilka ledare som kommer att ha hand om årets läger men hoppas få information om det och om lägrets program inom det närmaste.

... upptog lägrets sista kväll. Det började i aulan där några av ledarna gav en konsert med en massa bra låtar, bland andra ” Walking on sunshine”. Under kvällen var det också disco och klockan var över tolv när vi gick och lade oss. Nu är det snart dags för lägeravslutning i aulan och sedan kommer förhoppningsvis min taxi vid två. Det bör dom vanligt jättesorgligt satt lämna alla men jag hoppas att vi ses igen.

... var fantastisk. Allsång och lekar stod naturligtvis på agendan och dessutom sjöng jag ” Du måste finnas”. Det blev otroligt känslosamt och flera gånger under uppträdandet kände jag att jag var på väg att börja gråta. Detta gjorde att jag inte nådde låtens alla höga toner som jag ville men jag var ändå nöjd. När jag hade sjungit färdigt kom Jesper och en annan manlig ledare fram och kramade mig. - Fy vad fint du sjunger! sa Jesper. Själv blev jag så berörd av situationen att jag började gråta. När jag och Erik, som hade kompat mig, talades vid efteråt vid middagen så sa Erik att jag verkligen hade lyckats förmedla låtens känsla. Det blev jag jätteglad av att höra. Även Jörgen verkade vara nöjd även om han sa att han fortfarande föredrar mina tolkningar av Carl Lösnitz’ låtar. Mja, tycker jag, nog för att ”Du måste finnas” är en svårsjungen låt men det är sannerligen inte alla av Calles låtar som är så jättelätta heller. Däremot tycker jag om att sjunga såväl schlager och visor som musikalmusik.

... var ”Musikresan” som bestod i att vi allihop vid halv åtta samlades i aulan där lägerledarna Malin och Jessica, tillsammans med den fiktiva figuren ” Groove” tog oss med på en resa till bland annat USA och de samiska fjällen. På varje plats lägerledarna tog oss till fick vi stifta bekantskap med en figur och lyssna till musik från det området. I de samiska fjällen träffade vi på en samisk kvinna - spelad av en annan lägerledare - och i USA var det dags att träffa - eller rättare sagt höra - Elvis Presley. Programmet var mycket bra upplagt och alla verkade tycka det var roligt. Förutom USA och de samiska fjällen gjorde vi även ett stopp i Indien. Då fick alla deltagare och assistenter ta på sig ögonbindel för att göra luktsinnet mer aktivt, vi fick nämligen lukta på en curryblandning. Efter programmet i aulan var det dags för kvällsfika i matsalen.

... är vad jag och lägerledaren Erik Hyvönen ägnade oss åt för cirka en halvtimme sedan. Om jag jämför med förra året - då jag också blev kompad av Erik- så tycker jag att min röst i år är säkrare, att jag kan ta låtens höga toner utan att ta i för mycket. När vi hade övat - vi körde igenom låten två gånger- så var jag jättenöjd vilket även Erik verkade vara. Förra året sjöng jag samma låt men fick då ta i mer för att nå de höga tonerna. Vilken skillnad det var nu när jag faktiskt hade ägnat flera månader den sista tiden åt att öva just på min sångteknik. Vi övade som sagt låten två gånger på raken och jag bad faktiskt om att få pausa efter första gången men vi bara körde på, Erik och jag. Innan jag hittade rätt teknik hade jag ofta ganska ont i halsen efter att ha sjungit låten till Youtube en enda gång. Nu sjöng jag låten två gånger i följd och var inte det minsta ansträngd efter.

... blev en fantastisk tillställning. Strax innan halv åtta begav vi oss till friluftsaulan uppe i skogen där det blev ett blandat program med allsång, lekar och uppträdanden. Vi fick bland annat se fem av ledarna spela den klassiska sketchen ”Soldatens hemkomst” där Jörgen var regissör och de andra skådespelare. Efter att ”skådespelarna” hade spelat sketchen en gång fick de feedback av regissören - som inte var nöjd utan ville ha det mer glatt. Även vi i publiken fick vara delaktiga och bestämma hur sketchen skulle spelas. Efter ett önskemål från en lägerdeltagare spelades sketchen i buskisversion. Vi hade allihop väldigt roligt åt detta.

Lägrets temadag har hitintills varit superb. Dagen inledddes med att vi allihop samlades vid utescenen där vi blev indelade i sex olika grupper. Uppdraget var sedan att på de olika stationer vi besökte - en röd, en orange, en gul, en grön, en blå och en lila station utföra uppgifter för att sedan belönas med en färg som fylldes i på det papper laget hade fått. En av stationerna, som jag besökte nu på förmiddagen, ägnades åt att måla regnbågar. Varje deltagare gjorde en sådan målning och alla dessa konstverk kommer sedan att sammanfogas till ett enda stort dito. På en annan station stod Jörgen utklädd i långklänning och hatt och det bi skulle göra var att kasta vattenballonger på honom.

... var fantastisk. Förutom Paul Skoog och Leif Axelsson deltog en herrkvintett som gick under namnet ”Nya Svänggänget. De sistnämnda levererade fina tolkningar av bland annat lite olika countrylåtar. Leif Axelsson sjöng en fin låt med titeln ”Sommar i Sverige” och Paul framförde Ingemar Olssons låt ”Sköna människor”. Under kvällen sjöngs givetvis även klassikern ”Ingenting går upp mot Furuboda”. Under kvällen såldes lotter och man kunde bland annat vinna Paul Skoogs CD ”Mins bästa sånger från Furuboda”. När jag skriver detta ska lägrets temadag snart börja och förhoppningsvis har jag en del roligt att berätta när jag återkommer.

En av mina bästa vänner från Furubodalägren. Micki Granath från Malmö, avled natten till den 28 mars i år och mitt framförande av ”Du måste finnas” på Solskenstimmen på fredag kommer därför att tillägnas honom. När jag kollade min Facebook i förmiddags hade hans mamma skrivit på min sida och ville att vi skulle hålla en tyst minut för Micki innan jag sjunger. Lyckligtvis hade jag redan planerat just det - vilket Mickis mamma tackade mig för - och ledarna vet om det. När det gäller låtvalet jade jag funderat på Lydia Lithells sång ”Jag har hört om en stad” som ett alternativ men de ledare jag har talat med tycker alla att jag ska sjunga ”Du måste finnas” så då kommer jag att göra det.

... utgjordes av programpunkten”Amerikakväll”. Vid halv sju samlades vi allihop på Furubodas parkering för att ta del av diverse roliga aktiviteter. Man kunde, som jag gjorde, åka en sväng med en bil, en så kallad amerikanare. Tre sådana bilar hade kommit till Furuboda och det var många som passade på att ta sig en åktur: Dessutom underhöll några av lägrets ledare med skäm musik, vi fick bland annat höra låtar av Elvis Presley. Vidare fanns det bland annat en bar där det serverades popcorn och drinkar.

... inleddes i förmiddags och i som hade valt den kreativa gruppen samlades i Ateljén där Furubodas bibliotek tidigare har legat. Uppgiften var att gemensamt skriva en saga som vi satte ljud till. Resultatet kommer att redovisas under lägrets sista kväll.

... har i skrivande stund avslutats. Sedan något år tillbaka varar lägrets Solskenstimmar 45 i stället för som tidigare 60 minuter. Att det är så beror på att de ledare som har. hand om eftermiddagsaktiviteterna vill - vilket man ju kan förstå - ha en lagom lång paus innan Solskenstimmen börjar. I morgon och på.torsdag uteblir Solskenstimmen, imorgon förbi nämligen besökas Paul Skoog som kommer och spelar för oss och då kommer det också gäster utifrån som äter i Furubodas matsal. För oss som deltar i Solskensveckan är därför middagen tidigarelagd och börjar en halvtimme tidigare än vanligt vilket innebär att dagensSolskenstimme uteblir. I

---

Nyårslägret på Furuboda ...

---

Gårdagens galakväll ...

---